Friday, September 7, 2012

Folk hör inte. Höj volymen!

 Uppförsbacke och motvind för den minoritet som förespråkar vinstuttag inom vård, skola och omsorg. Trots alla goda möjligheter de har att få ut budskapet om vinstuttagens förträfflighet ogillar fortfarande en stor majoritet av befolkningen läget, och det baserat på något så udda som år av erfarenhet av att leva i verkligheten.
Det som utlovades,  allting bättre och billigare, har inte införlivats, och valfriheten har som bäst visat sig innebära att man får välja en lott,  som mycket väl kan vara en nitlott. Och det ratar man, till Svenskt Näringslivs stora förtret.

Det är ett par år till nästa val, dessförinnan en kongress för sossarna, där Stefan Löfven (för 1:a gången) skall bli vald till partiledare. Valet till S-ledare är förstås bara formalia.  Mannen har vid kongresstidpunkten sedan länge varit ditplacerad av ett litet gäng inom S.  Några andra kandidater lär inte finnas att välja på för kongressens deltagare. Fast de skulle nog inte våga välja någon annan heller.  Arbetsro kostar uppoffring,  inom sossarna demokratisk sådan och ingen tycks längre ha problem med den typen av uppoffring, såsom Stig Malm hade när Juholt fick uppdraget. Underbart är kort…

Hur som, på denna kongress skall sossarna bestämma sig för hur mycket och på vilken sida de skall vingla sig fram i frågan om vinstuttag inom vård, skola och omsorg.  Som största parti är S högintressant för Svenskt Näringsliv och deras intresseorganisationer Almega, Vårdföretagarna och Friskolornas Riksförbund, i synnerhet då de vet att partiets ledning, gärna med omsvep men utan att blinka, kan fullständigt strunta i vad deras väljarbas och övriga befolkningen tycker och tänker i frågor som vinstuttag inom vård, skola och omsorg.

Så majoritetens ovilja att gilla läget, obekväma tillställningar som S-kongress 2013 och valet 2014 har fått Svenskt Näringsliv att dra igång den största propagandaapparaten sedan löntagarfonderna, döpt till Stärk kvaliteten i välfärdssektorn.  Huruvida man kommer att  hyra järnvägsvagnar, bussar och charterplan för att transportera demonstranter till Stockholm för att åstadkomma ett kampanjklimax såsom man gjorde på 80-talet är inte klarlagt, men att kampanjen är i full gång råder det inget tvivel om.

Inte minst syns det i tidningen Dagens Samhälle, Sveriges Kommuner och Landstings egen och i det närmsta helt skattefinansierade blaska.
I den har tonläget konstant skruvats upp till idag hysteriska övertoner. Främst från tidningens chefredaktör Mats Edman, som veckovis viger en helsida på näst bästa plats, baksidan, till propaganda för privatisering och vinstuttag och för riskkapitalbolag i skatteparadis.

Fast chefredaktör Mats Edman vet förstås att det inte räcker med enbart hans egen brölande baksida.  Den kan bara låta till en viss nivå, sedan blir det bara rundgång. Så för att få till högre volym krävs att fler sidor och andra röster blåser på med samma budskap.

Denna vecka blev det "journalistik" i form av en rundringning till 50 särskilt utvalda socialdemokratiska kommun- och landstingspolitiker, en rundringning till för att kunna genererar rubriker fetare än någonsin tidigare, där framsidan upptas av Nej!  8 av 10 S-toppar vill inte förbjuda välfärdsvinster,  och följs direkt av nästföljande två sidors braskande rubrik  Massivt S-nej till vinstförbud.

För inte allt så länge sedan släpptes en undersökning som visade att majoriteten S-politiker ute i kommunerna ogillade vinster i välfärden.  Den undersökningen baserades på s-politiker ute i alla landets kommuner, om jag inte missminner mig, till skillnad då från Dagens Samhälles uppringning av 50 lämpligt utvalda  politiker.  Undersökningen baserad på hela landet renderade f.ö. inte några större typsnittsstorlekar i Dagens Samhälle. En gissning god som någon annan är att undersökningen visade fel resultat och att Dagens Samhälles riggade rundringning till utvalda S-politiker visar rätt resultat och därmed förtjänade bautastora typsnitt.

Det händer förstås att Dagens Samhälle låter personer som hyser majoritetens åsikter i frågan om  vinstuttag komma till tals. Men det sker alltid omslutet av bombardemang från privatiserings- och vinstuttagens förespråkare.  Förra veckan var just en sådan enstaka gång, där bl.a. en vänsterpartist tilläts yttra sig och gjorde det tämligen lättbegripligt och tydligt,  dvs  lätt att följa och förstå resonemanget, och helt utan stora braskande rubriker.
 Denna vecka kom så motkanonad och spärreld genom riggad låtsasundersökning med tillhörande feta rubriker, tillsammans med självaste chefredaktör Mats Edmans utpekande av de extrema, dvs de som ogillar dagens ordning.

Översatt till verkliga förhållanden är alltså majoriteten av befolkningen extrema. Majoriteten är kanske rent av extremister? Här finns ett känt tema för Mats Edman att ta tag i, temat hur folket i landet är funtat. Kanske kan det bli till en liten skrift som kan ges ut av Timbro. Kanske kan statsminister Reinfeldt och socialminister Kristersson ge tips om hur man får den slagkraftig (förmodligen inte…).  Kanske kan Timbro slå ihop deras tre alster till en litterär triptyk.

3 comments:

  1. Det verkar som om många inom S-rörelsen har oerhört svårt att svara klart och tydligt på "vinst i välfärden-frågan"!! Att det ska vara så svårt!? På Aktuellt så framkom det att 60% inom borgerligheten är tveksamma till denna fråga. Är det inte dags att S slutar blanda ihop folket med juridiska personer och talar ur skägget. Eller är det som en bra gubbe på Alliansfritt sa då han påstod att S-topparna är oerhört "sugna"? De sitter själva med i styrelser och äger delar i dessa legaliserade stöldmaskiner!

    ReplyDelete
  2. Nog kan det vara så att just topparna är mycket sugna, men majoriteten fotfolk inom S tror jag inte är det. Fotfolket har toppen kört över med bulldozer förr så det kan de ju säkert göra i denna fråga också. I annat fall gissar jag att de kommer att försöka begrava frågan genom förhalning på något sätt om de får en majoritet mot sig på kongressen 2013.

    Redan nu ser man hur tongångarna går, där man försöker promota någon slags urvattnad linje 2 som man framställer som en "rimlig" kompromiss. Det tricket har man kört förr och det fungerade ju bra, alltid till minoritetens glädje och restens förtret.

    ReplyDelete
  3. Vänsterpartiet borde vara det enda alternativet för väldigt väldigt många. Över 20 års botgöring för CH Hermanssons julkort till Brezjnev borde rimligen snart vara över.

    ReplyDelete