Friday, March 8, 2013

Så skapas vår välfärd enligt Svenskt Näringsliv

Den här ekonomiska modellen använder sig sossen Erik Laakso (om han nu är det fortfarande) för att förstå verkligheten.

Han har naturligtvis inte kommit på den själv, utan den finns att se i Svenskt Näringslivs skrift -så skapas vår välfärd, utgiven av ekonomifakta (lägg märke till ordet fakta).

Oberoende & Frihet står det på Erik Laaksos blogg.  Fast enligt ovan ekonomiska modell, är han helt i händerna på "Entreprenören", som enligt modellen, måste vara utgivare av sin egen valuta. Denna valuta, kallad "privata pengar", investerar sedan entreprenören i företag utan att få ett smack tillbaka.

Modellen visar också att eventuell vinst till fullo återinvesteras i företag i Sverige, och att det som exporteras återkommer till oss som import.

Fast nu vet vi ju att Sverige har ett kraftigt exportöverskott,  att vi inte alls importerar lika mycket som vi exporterar och inte gjort det på många år, och att vi därmed inte fått tillbaka lika mycket som vi skickat iväg.

Vi vet också att vinsterna ökat enormt de senaste decennierna, samtidigt som investeringsgraden i Sverige inte alls följt med. Dessutom vet vi att företag inte har något emot att placera vinst i skatteparadis, om de tycker sig tjäna mest på det, något som är allt annat än en återinvestering, såsom modellen ovan visar.

Vi vet vidare att vissa "entreprenörer" får ytterst förmånliga köpevillkor, när man säljer ut det offentligt drivna. En del slipper till och med själva frambringa alla medel som kräv vid ett köp och erbjuds istället en riskfri och förmånlig avbetalningsplan, såsom t.ex. köpet av delar av Bilprovningen gick till.

Ja, så vet vi förstås att de som investerar i företag inte gärna gör det utan att få något tillbaka och att entreprenören inte ger ut sin egen valuta.

Vi vet att alla som ingår i systemet, företag, de som handlar varor och tjänster, måste ha tillgång till en valuta som skattmasen kan acceptera. Den valutan tillhandahålls i Sverige av staten, inte av entreprenören. (Visst, bankerna tillhanda håller sina valutor genom sin kreditgivning, men inte heller deras valutor accepteras fullt ut i samhället och de är inte heller de med i modellen ovan så…)

Och så vet vi förstås att; för ett företag skall kunna sälja sin vara eller tjänst krävs att någon har råd att köpa densamma.  Det räcker alltså inte med att företaget bjuder ut sin vara för att det skall finnas en efterfrågan. Det krävs att någon har råd att köpa det som bjuds ut. Basic kan tyckas, men uppenbarligen inte för Svenskt Näringsliv eller neosossar.

"Vi står för fakta.
Åsikterna får du stå för själv
", säger Svenskt Näringslivs ekonomifakta om sig själv, ett uttalandet helt i linje med deras övriga ovan "fakta".

5 comments:

  1. Egentligen är flödesmodellen humor, fast flabbet fastnar i halsen när man tänker på att det finns människor som tror att den representerar hur det fungerar i verkligheten och dessutom använder den som underlag till att driva på för tveksam politik.

    ReplyDelete
  2. Tog inte upp det, men kolla in flödet _från_ den offentliga sektorn. Tydligen spenderar de som jobbar inom offentlig sektor inte en enda krona hos entreprenörens företag. Vad de företagen hämtar sin efterfrågan ifrån kan man ju undra.

    ReplyDelete
  3. Används denna på allvar av Svenskt Näringsliv och Timbro?
    Visst är det synd om entrepenööören, han får ingenting!

    ReplyDelete