Wednesday, April 3, 2013

Full sysselsättning nu lika med en lägre arbetslöshet än i EU

-Vi ska ha lägst arbetslöshet i EU! sa Stefan Lövfen i sitt öppningstal på S-kongressen. Och det lär ju inte bli så svårt att åstadkomma, när arbetslösheten ökar stadigt inom EU och inga tecken tyder på att det skeendet kommer att avta inom en snar framtid.

Svårare kommer det bli att förklara vilken nivå som motsvarar full sysselsättning.  Göran Perssons satte 4 procent lika med full sysselsättning, vilket är alldeles för högt (även om man accepterar kunskapslyft och andra undangömmaråtgärder), men givetvis lämplig för Persson själv, som deltagit aktivt i att skapa massarbetslösheten.

Det fyra procentmålet kommer att anses som helt ouppnåeligt, när den ack så ansvariga ekonomiska åtstramningspolitiken, omskriven till ordning och reda i finanserna, och som är allenarådande inom EU, USA och andra västinfluerade länder, slår fullt ut och fallet i efterfrågan skickar arbetslöshetssiffrorna i taket.
Och när det sker, kommer det S ser som sina styvaste åtgärder, jobbmatchning och gymnasiekompetens, ge samma mätbara effekt som jobbskatteavdragen.

13 comments:

  1. This comment has been removed by the author.

    ReplyDelete
  2. Vad tycker du om detta? Har han inte en poäng?
    http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article16506074.ab

    ReplyDelete
  3. Jo, jag tycker nog han har poänger i sin kritik. Och egentligen motsätter inte det jag skriver det Schlaug skriver. Jag utgår rent allmänt från det makroekonomiska planet. Vilken sedan policyn blir i detaljfrågorna, för att den skall gå ihop, är en annan femma. Det går utan vidare att t.ex. ha 6 timmar som heltidsnorm, eller t.om. mycket lägre. Och det skulle då vara ett sätt att höja löner och därigenom få till stånd en bättre omfördelning. Beskattning kan också ske omfördelande, hur den görs är inte huggen i sten. Viktigt är dock att den sker så att den fyller sin funktion att hålla uppe efterfrågan i ekonomin, lagom stor att stämma överens med det man bestämmer är full sysselsättning, må vara 8, 6 eller färre timmar som norm, och med eller utan medborgarlön. Det är den nivån man sedan får leva med.

    Jag kan ibland tycka att Schlaugs skriverier utelämnar eller förenklar viktiga resonemang om t.ex. vad tillväxt består av och kan bestå av, och vad beskattningens funktion är och kan vara, vad konsumtion idag består av om man bryter ned den i sina beståndsdelar och vad den kan komma att vara, samt hur och var medlen skall tas för det han förespråkar skall kunna genomföras osv.
    Med det sagt, jag har inte läst allt och hört allt han skrivit eller sagts så…

    ReplyDelete
  4. Schlaug har egentligen inte rätt i att välfärd bekostas med skatt. Det är den gamla neoklassiska uppfattningen som han ännu inte släppt.

    Välfärden finansieras genom underskott, därefter tas skatt in för att styra och driva efterfrågan inom ekonomin. En sådan styrning kan göras både bra, dåligt och allt däremellan.
    Valutan man betalar skatt med får sitt värde genom sin koppling till den reala ekonomin, och för att den efterfrågas, då det är den enda valuta som accepteras för att betala skatt.

    Det här är en väldigt viktig skillnad, som om man inte har klart för sig det, kan leda till, och också gör och har gjort under lång tid, till en syn på beskattning som enbart betungande. Den synen har också flitigt används av högern och näringslivet för att uppnå deras kortsiktiga syften och krav på sänkta skatter.

    Med vetskapen om att det offentliga finansieras genom underskott, blir hotet om skattehöjningar, för att finansiera välfärden ett tomt hot.

    Skatteintaget skall inte för stort och inte för litet, för att kunna driva ekonomin, en ekonomi som i sin tur måste vara stor nog att kunna försörja de som berörs.

    Målet full sysselsättning har ur ett sådant perspektiv funktionen att se till att inte skadlig missämja mellan de som arbetar och de som inte arbetar uppstår. Om en norm uppstår, där man accepterar att vissa inte lönearbetar, utan lever på en garantilön, så har jag intet emot det. Men jag tror det är långt dit, och att man måste gå vägen via målet full sysselsättning i kombination sänkt arbetstid.

    ReplyDelete
  5. Hej Simsa!
    Även jag har blivit lurad när det gäller hur välfärden finansieras! Detta skulle jag vilja veta mer om! Har du någon bra länk/länkar?

    Sedan håller jag fullständigt med dig om att vägen måste gå via full sysselsättning i kombination sänkt arbetstid!

    ReplyDelete
  6. Bill Mitchells blog http://bilbo.economicoutlook.net/blog/
    Han är MMT:are och sysslar med makroekonomi. Ofta intressanta kommentarer också.

    Ett förenklat exempel för att greppa varför det är underskott och inte skatten som finansierar är om man utgår från dag 1, alltså första dagen staten bestämmer sig för att köpa varor och tjänster.

    Staten bestämmer sig för att ge ut sin egen valuta och samtidigt införa beskattning av företag i enbart den valutan.

    Det uppstår direkt en efterfrågan på valutan, eftersom det är den enda valutan som duger att betala skatt med.
    Valutan blir ett måste för företag att få verka inom landet och därmed accepteras den som betalningsmedel även till annat inom ekonomin.

    Staten erbjuder sin valuta i utbyte mot varor och tjänster och valutan är IOU:s (I owe you). Genom bytet av valuta mot varor/tjänster har en statsskuld uppstått, då inga skatteintäkter ännu kommit och inte heller kommer in samtidigt.

    Statsskulden fluktuerar över tid beroende på upp och nedgångarna i ekonomin, och det som en följd av mer eller mindre skatt.

    Skulden är evig så länge staten köper varor och tjänster, dvs existerar, och alltså en helt ofarlig bokföringsteknisk detalj, till skillnad mot vad den idag målas upp till att vara.

    Detta gäller alltså stater som Sverige, USA, Japan, till skillnad mot Euro-länder som inte är utgivare av sin egen valuta, utan har en centralbank för alla medlemsländer.

    Att man inte kan ösa på obegränsat med valutan (öka skulden ohejdat och utan beskattning) beror på att den då kan förlora sitt värde och därmed sin funktion för staten att köpa de varor och tjänster den vill åt.

    Istället är det en kombination av beskattning och valutamängd (storleken på skulden) som styr efterfrågan i ekonomin och därmed också antal arbetstillfällen.

    Med det i huvudet kan man säga att arbetslöshet uppstår genom ovan förfarande och att det då också blir statens uppgift att se till att arbeten finns tillgängliga för de som vill och kan arbeta.

    Detta är grovt tillhugget och med reservation för att jag kluddat till det, givetvis föremål för diskussion.

    Hur som, Bill Mitchell kan man med fog hänvisa till som en auktoritet inom makroekonomi. Han är väl påläst i rådande neoklassiska teoribyggen, även den österrikiska skolan, den nyliberaler vurmar mest för, då den mer eller mindre utgår ifrån att staten är ond vad man än gör och därför bör begränsas till minimum.

    ReplyDelete
  7. Vete fan om det där blev så bra förklarat, var på språng och fick hasta ihop det och nu är jag för seg för att formulera om.

    ReplyDelete
  8. This comment has been removed by the author.

    ReplyDelete
  9. Jodå, jag tror jag förstår. Inte dåligt förklarat alls. Detta tål att tänka på och ska kolla länken! Den förklaringsmodell som man får höra "dagligen" är ju i princip motsatsen, tror du att det är dimridåer eller okunskap?

    ReplyDelete
  10. Kan vara både och. Tar man IMF som exempel så kan de producera en och annan rapport som är i linje med att stater finansierar det offentliga genom statsskuld, samtidigt som deras rekommendationer bygger på raka motsatsen.

    Den syn vi matas med gällande skatter ingår i den neoklassiska och österrikiska skolans idévärld.
    Jag tror, efter att ha läst lite vad antropologen David Graeber skrivit om det, att det kokar ner till vad dessa skolor anser är anledningen till pengars uppkomst och vad de därför anser pengar idag vara.

    Deras syn bottnar i att de tror att pengar uppkommit _efter_ att byteshandel blivit för krånglig, och då tillkommit som ett smörjmedel för att underlätta själva byteshandel, därefter har IOU tillkommit.

    Men i stället talar all tillgänglig forskning att IOU uppstått _samtidigt_ som man börjat idka handel. Fynd för det sträcker sig åtminstone 4000 år tillbaka fram till idag.

    Något som styrker att byteshandel uppstod före pengar finns inte. Några stollar brukar hävda att den byteshandel som kortvarigt uppstår när ekonomiska system med kreditpengar (IOU:s) kollapsat är bevis att byteshandel kom före pengar. Men det är bara ett övergångsskede från kollapsen, då IOU blivit värdelösa, till ny uppbyggnad av ett system med IOU. David Graeber är värd att kolla upp.

    ReplyDelete
  11. Kanske bör tillägga att idén -byteshandel före pengar- bygger på att pengar har ett eget fristående värde, utan moraliskt förpliktigande, till skillnad från IOU, som är en skuldsedel som moraliskt förpliktar att betala tillbaka skulden.

    Dvs har du fått en ko i utbyte mot en lapp som säger IOU, så bygger det på ett förtroende mellan dig och förre koägaren. Denne litar på dig men betalar inte du tillbaka kanske han hotar med våld. Ett exempel på hur kreditpengar kan uppstå samtidigt med handel.

    Alternativet, myten om byteshandeln först, innebär ju att man t.ex. krånglat med getter mot ett visst antal höns, där man på något sätt skall komma fram till hur många av vardera för att kunna byta. För att inte tala om krånglet om ägaren till geten inte vill byta mot höns. Återstår då för hönsägaren att vänta på att någon annan getägare vill byta mot höns. Ganska snabbt förstå man att det är ett extremt ineffektivt sätt att idka handel. Och som sagt, några exempel på det har man inte funnit hittills. Men ändå använder sig vissa ekonomiska skolor det som utgångspunkt för pengars ursprung.

    Samma sak här, reservation för att jag snackar delvis i nattmössan.

    ReplyDelete
  12. Här är en intervju med Graeber. Där förklarar han bättre än jag.

    http://www.nakedcapitalism.com/2011/08/what-is-debt-%E2%80%93-an-interview-with-economic-anthropologist-david-graeber.html

    ReplyDelete
  13. Österrikare gick f.ö, i taket, när Graeber sågade myten om bytesekonomin som de har som grundval för pengars uppkomst och som de använder som en "vetskap" till varför de anser att pengars värde skall vara baserat på guld.

    ReplyDelete