Vem skall tacka vem?

Vi vill tacka våra kunder, brukar vara en inte alltför ovanlig syn vid slutet av året, och kan kanske ses som att det finns en slags insikt i hur viktig efterfrågan är. Inga kunder ingen efterfrågan.

Konstigt nog brukar den insikten vara lika flyktig som eter och vid givna tillfällen inte alls gå att finna bland de som hävdar statsfinansiella åtstramningars väl, dvs politiker som Anders Borg, banksters och en del helt vilsna VD:ar på stora bolag.

När Kinas regering sätter på sig spenderbyxorna och efterfrågar varor och tjänster, kan det hända att svenska företag ingår bland de som tillhandahåller varorna och tjänsterna.

Här hemma brukar det leda till att Svenskt Näringsliv slår sig för bröstet och förklarar att exportframgångarna beror på dem själva, att de för stunden är extra duktiga i den globala konkurrensen. Så kan det förstås vara.  Men så fort det börjar gå sämre, beror det på den minskade efterfrågan, och inte på att de blivit dåliga på att konkurrera. Så kan det förstås också vara.

Om Kinas regering får för sig att åtstramning är ett bra sätt "att hålla ordning på finanserna" (för det gör väst och väst vet bäst, det vet alla) så lär politiker, banksters och en del helt vilsna VD:ar på stora bolag få något att grunna på.

Kanske kommer de på att vid slutet av året tacka sina kunder, eller så vill de fortsatt att kunderna skall vara de som tackar och bugar. Hur det senare är tänkt att påverka ekonomin i positiv riktning kan säkert någon neoklassiker komma fram till.

En dag vigd åt floskler

Moderaterna har haft sin framtidsdag. Ett möte med tant Kindberg Batra som floskelsummerare. Ämnen som avhandlades var frihet och hur man skapar fler jobb.

16 timmars arbetsdag ger mer frihet

Frihet får man genom pengar.
Det måste bli lika fint att tjäna dåligt som att tjäna bra.
Fler jobb skapas genom att man tar till vara på och låter entreprenörer växa.
För att  sänka ungdomsarbetslösheten måste ungdomar kunna få jobb.
Trösklar på arbetsmarknaden måste hyvlas ner till spån, för att göra det lättare i framtiden att ta bort karmen och sist väggen. Karmen kan hushållen suga på i kristider.


I en paneldiskussion deltog VD:n på Universal Music. Tipset han svamlade fram, för att skapa nya jobb, sammanfattades förtjänstfullt av tant Kindberg Batra med att -bejaka teknikutvecklingen.  Det är nytt, det är fräscht.

Redan idag jobbar det multinationella bolaget Universal Music hårt på att skapa arbeten i Sverige. Genom nydanande idéer, som att bereda praktikplatser betalda med skattemedel, har de lyckats ta in hela 6 ungdomspraktikanter.

VD:n  förklarade också att det behövdes längre praktiktid, dvs Universal Music vill ha mer hjälp med betalningen för de unga praktikanterna, som är satta att "lära sig branschen",  vilket innebär att förklara för gubbarna i toppen vilka trender som gäller, så att det multinationella bolaget fortsatt kan dra in storvinster, med så få anställda som möjligt.

Svepande men lättförståeligt predikade VD:n evangeliet -fackförbund hämmar frihet och framtid. Och många blå ögon vattnades.
 Som exempel gavs senaste förhandlingarna med flygbolaget SAS.  
-SAS har flest administratörer av alla flygbolag, sa Universal Musics VD, och lät oss förstå att 570 miljoner i vinst tredje kvartalet inte räcker.  Genom att sparka administratörer,  kan SAS effektivisera och göra större vinst.

En framtidsdag som denna är det betryggande att veta att de Nya Moderaterna lyssnar på VD:ar som förstår att sparka människor i vinstgivande bolag. Det handlar ju framför allt om att skapa fler jobb i framtiden. Idag är för losers, utom för VD:ar som skapar jobb i framtiden. De behöver sin höga lön för att visa alla andra att det är fint och inte fult att tjäna pengar.

Även grunda tankar är väl tankar

Mats "amygdala" Edman

Mats Edman har läst Daniel Kahnemans bok Tänka -snabbt och långsamt. I den tas det upp att vissa använder reptilhjärnan mer än andra. Efter att ha läst boken  kan nu Mats Edman  scanna av makthavares hjärnor på distans.

I senaste Dagens Samhälle (Sveriges kommuner och landstings informationsblad, som Edman gjort till ett med skattemedel betalt propagandaorgan för Svenskt Näringsliv)  redovisade Edman sina första scanningsresultat, utförda på  Jimmie Åkesson och Jonas Sjöstedt.

Resultatet? De använder reptilhjärnan. Här är det inte tu tal om att analysen skulle vara färgade av trivialiteter som att Edman inte alls håller med t.ex. Jonas Sjöstedt i att synen på vinstuttag i det offentliga.

 Nej då, boken anses vara en av vår tids viktigaste böcker, enligt några recensenter, och nu har ju dessutom privatiseringsivraren Mats Edman läst den. Det är därmed beprövad vetenskap och inte politiskt färgat tyckande som Edman levererar.

I dagsläget är det inte klarlagt om man, efter att ha läst boken, tillförlitligt kan scanna sin egen hjärna. Men frågar man Mats Edman går det säkert också.

Sverigedemokratisk nolla lika med ett, två eller tre?

Visste

Visste också

Idag blev det så dags för Jimmie Åkesson att spärra upp ögonen och se extra oskyldig ut, och förklara varför det inte är självklart att nolltoleransen skall vara noll. Och det blev förstås svårt. Ja inte att spärra upp ögonen och se oskyldig ut, det  kan han ju.






På presskonferensen körde Åkesson en Bosse Ringholm,  där "inte haft anledning att i dag fundera" gurglades runt varje gång journalister undrade över nolltolerans och uteslutning.
 Det hela blir ju extra känsligt, då det inte bara handlar om Erik Almqvist , utan om ytterligare ett av högdjuren, Kent Ekeroth, som var med och filmade Erik Almqvist.

 

Visste inte?

-Vi saknar dubbla måttstockar, sa Jimmie Åkesson. Och det kan man ju hålla med om.  De kör med elastisk måttstock.

Sagostund i Finansutskottet

Under en öppen utfrågning 8/11 i Finansutskottet om penningpolitiken, fick riksbankschefen en fråga om risken med dagens privata skuldsättning.
Ingves berättade då att det är lika farligt med en stor privat skuldsättning, den vi har idag, som en stor statsskuld, och gav som exempel den stora stygga under 1990-talet.

Vad de privata bankernas man, Stefan Ingves, inte berättade var att det är stor skillnad på statsskulders farlighet beroende på dess sammansättning, dvs vad skulden i huvudsak finansierar. Det kan alltså vara bra att veta om statsskulden finansierar någon för samhället och dess invånare av värde eller något värdelöst, det för att kunna bestämma om statsskulden kan anses som farlig för samhällsekonomin.

Ingves lät också bli att nämna innebörden och påverkan av att ha fastväxelkurs (Sverige fram till hösten 1992) kontra flytande (Sverige sedan hösten 1992). Inte heller brydde sig Ingves om att förtälja att den privata sektorn, till skillnad från staten Sverige, genom sin skuldsättning kan få slut på pengar, en avgörande skillnad.

Men nu var ju inte sagan om den farliga statsskulden, som svaldes med hull och hår av de storögda medlemmarna i Finansutskottet, till för att bringa någon klarhet, utan ett medel att slå ihjäl tid och därigenom göra skäl för en fyllig lön.  
Alla tycktes också nöjda med underhållningen, och att trollkarlen, som påstår sig kunna styra landets ekonomi med räntenivån, tagit sig tid att besöka just dem. De fann heller ingen anledning att rycka i mustaschen för att se om det var en riktig människa bakom. Synd…

 I tider då det är mycket populärt att ställa kostnader mot varandra, särskilt då offentliga sådana, borde man fråga sig vad sagostunden i Finansutskottet kostade och vad man skulle kunnat få istället.
 
Tar man t.ex. rådande genomsnittliga lönenivå inom olika konstnärsområden, skulle en transferering av kostnaden för den öppna utfrågningen kunna generera åtskilliga konstprojekt.
 Kan vara  värt att påminna om varje gång någon kommer dragandes med -tror du pengar växer på trän, eller?

Begränsat med resurser kan det ju definitivt inte vara, då de som deltog i Finansutskottets öppna utfrågning inte funnit annat att göra med sin dyrbara tid.

Titta så blankt!

Ingen nyhet att sossetoppen kommit med ett förslag om vinsthantering inom det offentliga, som innebär ingen förändring alls, utan mer av fortsatt obegränsat vinstuttag, mer av public management,  men med tillägget att "man vill uppmuntra nonprofit".

En ryggdunkarmyndighet, som har till uppgift att uppmuntra kan skapas, och samtidigt fungera som karriärsteg för de s-politiker som visat sig lojala.

S-toppförslag under arbete

När förslaget officiellt släpptes var mottagandet minst sagt ljummet.  Men nu har det gått någon vecka och de mycket oroliga vinstivrarna har insett hur menlöst och totalt ofarligt förslaget är för fortsatt ohämmad dränering och vips börjar lovsången för förslaget sjungas i dur.

Det går att polera skit.  Kampanjmakarna för Svenskt Näringsliv största kampanj sedan löntagarfonderna, har fått se den av S-toppen polerade blanka ytan och förstår att det är DEN man skall kränga till kreti och pleti.