I SR P1 blir vänster mer höger än höger

Råkade slå på radion vid tidpunkten då programmet Epstein i P1 sänds. Jag brukar inte lyssna längre på den typen av program då de är så pladdriga. Men förrgår blev det av och de hade bjudit in högerns egen hus-sosse Stig-Björn Ljunggren som "vänstertyckare" och motvikt till en tidigare gäst, Barbro Hedvall liberal högertyckare.  Ämnet som avhandlades var "Hur ny är Nya Moderaternas politik, om man jämför med de gamla Moderaterna? Har de gått till vänster eller inte?"

Efter att ha lyssnat på båda tyckarna kan man konstatera att programredaktionens idé att låta en person från vänstersidan balansera upp Hedvalls syn på verkligheten fallerade å det grövsta. Fast kan redaktionen verkligen trott annat när de anlitar Stig-Björn Ljunggren, känd från pladderprogram utan minsta djup och i politiska sammanhang utmärkande för att vara en av högerns S-märkta springpojkar?

Alltid när Stig-Björn ombeds tycka till om Moderaterna och deras politik, framför han i det närmsta ordagrant från gång till annan, sin sedan några år tillbaka ihopknåpade bisarra M-lovsång. Här är det inte tu tal om att ta intryck från dagsaktuell information. Näe, gammalt som gett många klappar på axeln av högern och fin inkomst duger bra åt Stig-Björn, dessutom innebär det ju mindre jobb och för varje gång lovsången återanvänds är det lättförtjänta pengar med mer klirr i kassan än om han som S-märkt skulle lyfta t.ex. senaste statistik från SCB om hur klyftorna ökat massivt med Moderaternas politik sedan 2006.
Denna gång fanns också en bisittare tillika folkpartist i studion som tryckte in ett haleluja då och då under Ljunggrens lovsång till Moderaterna.

Som lackmus för var Barbro Hedvall och Stig-Björn Ljunggren står politiskt och deras syn på sina medmänniskor kan det av Moderaterna döpta bidragslinjen mot arbetslinjen fungera, alltså den av M uppmålade och underblåsta  konflikten mellan ofrivilligt arbetslösa och sjuka med försäkringsersättningar vs de som fortfarande har arbete.

Bidragslinjen omskriver Barbro Hedvall till ickearbetslinjen, förmodligen av en viss respekt för de drabbade (kanske också/eller för att hon vet att det inte är bidrag det handlar om), medan "sossen" Stig-Björn Ljunggren inte ens kan nöja sig med moderaternas nedvärderande bidragslinje, utan brer på etter värre och kallar det  förlorar-Sverige, väl medveten om att det är än mer nedvärderande och ytterligare förstärker "vi mot dem" idén.

-Skulle man inte kunna vända på pyramiden? frågade Epstein, och syftade på hur fördelningen av skattesänkningarna idag ser ut och att då en omvänd fördelning skulle kunna vara en möjlig väg framåt för S, varpå Stig-Björn snabbt gör skäl för sina arvoden från högern och försvarar rådande oordning med att -Det blir jävligt dyrt och Socialdemokraterna har fått för sig att de skall balansera budgeten.

 Stig-Björn vet förstås om att man med fördel kan se på skattesänkningarna i reda pengar, och med det följer att reda-pengar-pyramiden går att vända på utan att det kostar en enda  krona mer än det redan kostat. Det skulle innebära att de med sämst inkomster får mest i reda pengar och de med högst inkomster får minst. Genom att inte ta upp den tråden från Epstein tillåter det Stig-Björn att hålla sig på fortsatt god fot med de som göder honom, och det som är bäst för Stig-Björn är bäst för samhället, allt i sann omskriven socialdemokratisk anda.

 -Det är väl jättebra att det händer saker, pladdrar Stig-Björn på som värste backstaplande Ian Wachtmeister och Bert Karlsson med drag under galoscherna, efter att Epstein avbrutit honom och uttryckt att det låter så depressivt när Ljunggren vädrar sin omskrivning förlorar-Sverige mot vinnar-Sverige.
Inte ett yppat ord om att klyftorna ökar, att de med sämst inkomster har fått sjunkande inkomster sedan Moderaterna med Reinfeldt tog över, att barnfattigdomen ökar, att arbetslösheten inte minskat utan ökar och att det av Reinfeldt påstådda mest verkningsfulla verktyget mot arbetslösheten -sänkta allmänna försäkringsersättningar tillsammans med jobbskatteavdrag, inte alls fungerar. Det kan man ju inte säga är jättebra! om man är socialdemokrat, och just därför låter Stig-Björn Ljunggren bli att ta upp det.

Istället passar Stig-Björn på att tvåla till det parti som lånar honom hans S-märkning, den märkning som gör att media överhuvudtaget ger honom utrymme.  Och han gör det genom ett tillägg till svaret på frågan; vad skall sossarna då göra?
-Full sysselsättning och en lön man kan leva på. Klarar man inte att kommunicera det, ja då kanske man också skall sitta på historiens skräpkammare och sitta och deppa över att "media är så elaka", blåser Stig-Björn elakt på i det rikstäckande mediet.

Att han som sosse kunde ha nöjt sig med att bara svara "full sysselsättning och en lön man kan leva på" är inte tänka på för denne ständige moderata valarbetare.

Mellan en andningspaus i det bedrövliga Ljunggrenska pladdret slapp en strimma humor igenom, ofrivilligt levererat av folkpartisten i studion.
På frågan; vem har fått mest i jobbskatteavdrag?  svarade folkpartisten;  -Ja, jag är nöjd med vad jag har fått. Ett mer folkpartistiskt svar på den frågan är nog svårt att finna.

I övrigt är det slående att det som skulle avhandlas "Hur ny är Nya Moderaternas politik, om man jämför med de gamla Moderaterna? Har de gått till vänster eller inte?" snabbt övergick till att handla om sossarna.