Idag är godsherren Göran Persson mycket nöjd, hans uppdragsgivare likaså.

Förre statsministern Göran Person, numera högavlönad konsult åt den av Moderater ägda pr-firman JKL, passar på att göra rätt för sitt feta arvode, genom att i radion säga: 


- Äntligen finns det en partiledare som förstår att exportindustrin är Sveriges ryggrad. Det har det inte funnits på väldigt länge.

Den blyge godsherren syftar förmodligen på sig själv, som den som senast förstod att smörja exportindustrin på alla upptänkliga vis, så att den kunnat göra enorma vinster, som inte kommit invånarna i landet till del, men väl ägarna.

För det vet man tämligen väl, lönerna har hållits tillbaka till förmån för exportindustrin,  den relativa  arbetskraftskostnaden likaså (bara Irland har billigare arbetskraftskostnad utav jämförbara europeiska länder),  samtidigt som återinvesteringen av exportvinsterna inte tillnärmelsevis har hamnat i Sverige, där de har arbetats ihop.

Så man kan med fog fråga sig för vems fläsk denna Sveriges ryggrad är ämnad. Från Göran Persson får vi dock aldrig något svar på den frågan. Det skulle alldeles för uppenbart visa vems ärenden han gått sedan han "städade upp" i Sveriges ekonomi på 1990-talet.

Tillbaka till framtiden, den framtid som avslutades 2007 i och med att Persson avgick,  tycks vara sossehögerns idé om vad ett nytänkande fräscht S innebär.
Ja, vi vet ju att högersossar har patent på vad som är nytt och fräscht och vad som är mossigt gammalt bakåtsträvande. Det patentet har förövrigt omvandlats till en naturlag, dock oklart när det officiellt skedde.

Den kunskapsbaserade politik, som några få uppsatta socialdemokrater talat om, kommer vi att få se oss i månen efter, förutom i någon marginell fråga.
Agendan sätts av högersossarna och där har verklig kunskap och empiri ingen plats, om den visar att de är ute och cyklar, i synnerhet inom den ekonomiska politiken.

Denna avoga inställning till kunskapsbaserad politik delar högersossarna för övrigt med deras meningsfränder, den uttalade högern.