Folk gillar kändisar som poserar, kådisar mer än andra.
Att se viktig ut är det viktigaste
De har tydligen skyttegravar på TV8
Så Lars Adaktusson valdes in i Europaparlamentet. Social trygghet är viktigt. Adaktussons inkomst är säkrad.
Framtidsutsikterna på TV8 har väl krympt år från år. Bäst att se om sitt hus i tid. Men att vänta på erbjudande från SVT eller TV4 är förmodligen att vänta förgäves. De kanalerna har sedan länge etablerat nya posörer, som de rullar runt på.
Data- och uträkningsfel har hittats i Thomas Pikettys bok. Det var väntat. Hans boks popularitet tillsammans med dess slutsatser är på tok för obekväma för eliten och dess neohejdukar att bara låta passera utan moteld.
Så siffror och uträkningar nagelfars. Det i sig är bara bra. Kritik mot delar av bokens innehåll har redan kommit från sådana som till stor del delar dess slutsatser, men då baserat på annat material. Det är dock ingen kritik som elitens neohejdukarna vill lyfta. Det hjälper ju inte deras sak.
Men nu försöker de också använda de uppdagade kalkylfelen och jämställa det med nivån på Reinhard & Rogoffs fusk, och försöka förminska nivån på R&R:s fusk. Lyckas neohejdukarna med det, ja då kan de ju fortsatt hävda att statsskuld, som når en viss procentuell nivå av BNP, är skadlig för ekonomier.
I det pågående försöket att rentvå Reinhard & Rogoff bakvägen, låtsas man inte om att R&R vägrade släppa sitt underlag under lång tid. Piketty publicerade sitt utan omsvep.
Likaså sopar man under mattan den mer allvarliga kritiken mot Reinhard & Rogoff, den som ingalunda bara gällde några kalkylfel, utan de extremt märkliga urvalskriterier R&R använt sig av, och ihopbuntandet av länder/perioder under guldstandard med länder/perioder under flytande växelkurs, utan minsta åtskillnad. Allt sammantaget, Reinhard & Rogoffs "forskning" och slutsatser duger inte till någonting annat än som en inblick i hur propagandamaskineriet och dess neohejdukar arbetar. Dithän har inte Pikettys forskning kommit än.
Schweiz har deflation. Deras riksbank SNB har försökt spä på inflationen genom räntesänkningar. Det har inte gått något vidare. Räntan är nere på noll och har varit det sedan augusti 2011. Sveriges ligger på 0,75% och även här råder deflationstryck. Jäkla effektivt det där styrinstrumentet Ingves med flera använder sig av…not.
Det är åtstramningar, som korkade sparmål och överskottsmål (som inte är annat än överbeskattning) tillsammans med försöken att balansera statsbudget, som regeringar från Persson till Reinfeldt konsekvent pysslat med, som skapar deflationstrycket. Det kommer inte Riksbanken längre åt när räntan kryper ner mot noll, i ett läge då omvärlden inte suktar tillräckligt efter det vi kan exportera. Återstår alltså för staten att kliva in och sluta upp med otyget att försöka balansera budgeten och istället öka aktiviteten i den inhemska ekonomin genom framsynta investeringar och riktiga jobb till de som vill och kan arbeta, och skippa alla förnedrande "åtgärder" man sätter arbetslösa i.
- Jag tror mer på Pisa-undersökningen och internationella forskare än på
Skolverket, sade Reinfeldt i Ekots lördagsintervju. Hans polare Anders
Borg tror också, fast på gud och Reinhart och Rogoff. Utifrån det drar de
slutsatser. Reinfeldt drar slutsatsen att fria skolvalet fungerar
utmärkt. Anders Borg drar slutsatsen att statspengarna kommer att ta
slut när nästa kris kommer, om han inte får bygga upp ett lager med
elektroniska pengar genom överskottsmål. Tar de elektroniska pengarna
slut, kan det bli svårt att betala friskolornas personal, Skolverket börjar gnälla, och Reinfeldt tvingas tro dubbelt så mycket på internationella forskare.
I ett inslag i SVT:s Aktuellt ikväll fick professor Lars Calmfors recensera klåparfinansministern Anders Borg.
..klåpare
Valarbetare åt en..
Ja, det blev förstås för Calmfors att motvilligt erkänna att Anders Borg misslyckats med alla uppsatta mål.
Men som den Alliansens valarbetare Calmfors är, fick förklaringen till varför Anders Borg ändå skall ses som en utmärkt finansminister bli att "vi" har ju ändå gått igenom en ekonomisk kris som vi inte sett sedan 1930-talet.
Det är samma saga som Alliansen levererade, sedan det kort tid efter införandet blivit glasklart att deras utbudsåtgärder inte ger de effekter de utlovat. Snopet för Calmfors, som själv sålt dumheterna med hjälp av sin professorstitel. När sedan intet infriats efter många år och mätförsök, återstod för Calmfors att på neoklassiskt vis komma med oändliga ursäkter om varför.
Med "vi" måste Calmfors mena de andra länder i omvärlden som krisat rejält. För det stämmer inte på Sverige. Svensk export, som bromsade in under krisåren, återhämtade sig snabbt.
Värre är det för den inhemska ekonomin som inte repat sig. Och hur skulle den det när vi har haft en finansminister i 8 år, som envist behållit strypmål omskrivet till sparmål och samtidigt försökt balansera statsbudgeten, i ett läge då landet har varit (och fortsatt är) i stort behov av en budget i obalans, dvs mer pengar ut än in.
Inte blir Borgs betyg bättre, när man synar vad han gjorde under krisåren. Feg som en Reinfeldt, vågade inte finansministern stimulera svensk ekonomi, och genom det mota bortfallet som exportsektorns inbromsning innebar, vilket förvärrade situationen ytterligare. "Ordning och reda i finanserna" rapades upp, och artiklar om farliga statsskulden skrevs där han hänvisade till Reinhart och Rogoff fuskforskning som svar på krisen, samtidigt som arbeten försvann och alltjämt försvinner av att den inhemska efterfrågan sjunker. Banker fick sitt förstås, de som mest av alla bidragit till krisen.
Och det är alltså denna klåparfinansminister nu Calmfors ger betyg godkänd. Man skulle kunna tro att Calmfors är professor i dumhetstyckande,
men tyvärr, ekonomi är hans gebit, och där gör han sitt yttersta att
fortsatt förlöjliga området, med god hjälp av statstelevisionen.
Ingen förmögenhetsökning för de som ligger under de 0,1% mest förmögna i USA. Nedsippringseffekten tycks motverkas av kapitalkapillärkraften, som blir allt kraftigare ju högre upp i hierarkin man befinner sig. Hårt arbete och tuffa beslut, heter det om de 0,01% själva får beskriva vägen till förmögenhetsökningarna.
På bara 35 år har 0,01procentarnas förmögenhet fyrfaldigats. Vilket visar att den elitistiska neoliberala enda vägens politik fungerar.
Finns en uppfattning att det tidigare genom åren nallats friskt av de mest förmögna, men det stämmer inte. De har haft en bekväm resa hela tiden, separerad från resten av befolkningen.
Som kontrast till översta lagrens uppgång de senaste 35 åren, kan man se att under motsvarande tid har det gått stadigt utför för resterande 90%. En tillfällig tröstuppgång från 2000 fram till 2007/2008 fick man visserligen, men som sedan snabbt raderades då det bara var byggt på finansiell högriskspekulation, som de själva bums fick betala genom förlorade tillgångar och försörjningsmöjligheter.
Timbroiter och numera centerpartister brukar gaffla om att kreti och pleti borde spara mer. USA har ofta framhållits som exempel på hur vi också här borde göra. Men där som här har befolkningen istället erbjudits lån som ersättning för löneökningar, för att ge sken av välståndssökning. Lån istället för lön slår igenom i deras sparande. En stadig nedgång även där, men med en tillfällig uppgång vid krisåren, då man av befogad rädsla inför framtiden ökade sitt sparande.
.
Att sparandet ökar med ett ökat välstånd bland befolkningen är ingen nyhet. Undantagen är ekonomiska kriser. Men ett personligt sparande under en kris, kräver förstås att man har ett överskott att spara vilket 90% av befolkningen har mindre av än både en- och tio-procentarna, i synnerhet då deras lönökningar ersatts med lån.
För enprocentarna spelar heller inte det för ekonomin som helhet negativa, som ett samlat massivt personligt sparande bland befolkningen utan en samtidig välståndsökning innebär, någon större roll, såsom det gör för 90% av befolkningen, där aggregerat personligt sparande direkt slår mot efterfrågan i ekonomin och genom det ger färre arbetstillfällen. För enprocentarna innebär ekonomiska kriser ytterligare möjligheter, då de extra billigt kan komma över reala tillgångar som t.ex. mark och fastigheter.
Ytterligare ett tillägg. Igår gick filmen Diktatorn på dumburken. Ingen märkvärdig komedi, men i slutet dök oväntat denna scen upp där han frågar församlingen varför de är emot diktatur, och sedan redogör för vilka vinsterna är.
Urban Bäckström, Moderat och avgående vd på Svenskt Näringsliv, har
utsetts till hedersdoktor vid Högskolan i Jönköping. Man motiverar det med hans "framstående gärning som debattör,
författare och opinionsbildare med stort inflytande över svenskt
näringsliv under decennier".
Vill studenter spendera sin dyrbara tid på en högskola, som har en ledning med så dåligt omdöme?