10-årsplan för överskottsmål och strukturellt sparande

SVT forum på dumburken, och någon utfrågning där Finanspolitiska rådet ingår.
Anders Borg håller låda och försöker sig på att forma en myndig stämma. Men tonläget i rösten är vad den är, tenor och nasal, och östgötskan slår igenom då och då.
Återstår att lägga orden som en kamrer, utan att staka sig men vicka på huvudet i sidled, för att försöka få det att se ut som att han bara säger självklarheter.

Självklarheter är det förstås inte. Mannen är rakt igenom en neoliberal, och som sådan hämtar han sitt tankegods varhelst det finns, oavsett om det är underbyggt eller inte. Och som neoliberal blir det att främst luta sig mot det icke-underbyggda, i bästa fall mentol-luktande varmluft.

Han är tyvärr inte ensam i det. Hela kammaren, där denna förmenta utfrågning sker, som ska ge sken av demokratiutövning och fördjupning, till för att belysa och upplysa alla som orkar lyssna, är blott en neoliberal utpost.
Det illustrerar frågorna och påpekanden från oppositionen, som bara berör att Alliansregeringen inte följt det neoliberala regelverket till punk och pricka.  Alltså, man kritiserar den för att kört med underskott då och då.

Den kritiken är förstås totalt uddlös och märklig, när den kommer från en opposition, som vill utmåla sig som ett alternativ och en gnutta progressiva.
Vad de kritiserar är att staten pytsat ut mer pengar än den tagit in i skatt, dvs mer pengar ut i ekonomin än bort ur ekonomin. Skulle Alliansen lyckats med sitt mål, att alltid ha kört med överskott, skulle läget varit värre och ekonomin stagnerat ytterligare. Är det något som oppositionen förespråkar?

Alla i kammaren utgår ifrån falsariet att statens ekonomi är nominellt strikt begränsad, som om den svenska kronan, en flytande fiat-valuta, kan ta slut och staten kan få problem att betala för sig.
Det är förstås nonsens alltihop, ett bedrövligt spektakel, vars enda utkomst är att det genererar ansikten likt Lars Adaktusson, oavsett kön och partipolitisk hemvist.

Men vad värre är, och ingen tycks reagera över, är att överskottsmål och strukturellt sparande, dvs ta in skatt som fonderas och inte används till någonting i realekonomin, och samtidigt påtvinga strypmål på verklig verksamhet årligen med 1%, oavsett behov, är sådant som Anders Borg tycker man skall besluta om var 10:e år! För så har det varit och det tycker neoliberalen har fungerat bra.

Och det är klart, genom att som beslutsfattare frivilligt gå med på att låta sig bakbindas av neoliberalt regelverk, garanteras också att det i stort inte spelar någon roll vad det sitter för regeringskonstellationer framgent. För en Anders Borg och hans Allians idag, med sina opinionssiffror, är det förstås att föredra. Men för en opposition?

Det finns inga politiska partier, skulle tant Thatcher kunnat ha sagt idag, och ha rätt i det.